RÖD VARNINGSFLAGG (versalerna är för dig petter)

jag hade en klart otrevlig upplevelse då jag var på bio i måndags. jag, axel, maiju och michael hade inga krav direkt, så vi tog den första turkiska filmen med engesk text vi hittade. det blev filmen "barda", som visade sig vara en helt vansinnig och kontroversiell våldsfilm med sadistiska inslag. det hela börjar som en simpel och ganska banal ungdomsrulle, med några kärlekshistorier och ganska dåligt skådespeleri. utan förklaring utvecklas filmen så småningom till ett ruggigt kidnappningsdrama, där verkligen obehagliga saker inträffar. jag funderade i pausen på allvar om det var dax att gå, men då de andra stannade blev jag oxå kvar. slutet gjorde inte filmen direkt bättre, bara ännu konstigare. det gavs ingen förklaring till varför förövarna betedde sig på det sätt de gjorde, filmen slutade abrupt utan att man förstått syftet med nåt egentligen. nä, jag säger som fredrik strage: "det här är inte roligare än testikelcancer".

doktor alban i turkiet

när vi för en gång skull verkligen ansträngt oss att laga en riktigt god middag tänkte jag att det var på sin plats att fota lite. jag antar att den här bilden inte riktigt överrensstämmer med eran bild av turkiet (det är ju bara väst européer på kortet). jag har ju publicerat så många tradiga bilder på byggnader och saker, så nu äntligen får ni se lite ansikten. tjejen till höger är maiju som flyttat in nu i helgen, hon är finsk och verkligen trevlig. i bakgrunden är hennes två vänner från holland och så jag till vänster. vi äter faktiskt färsk fisk (köpt på den stora fiskmarknaden tio min från vår lägenhet), en snygg spenatsallad och hederlig kokt potatis. några timmar senare på kvällen gick det lite livligare till. jag, axel och michael (en rolig snubbe från canada som kom till middagen senare) gick på födelsedagsfest. där bjöds det på starka jelly shots, doktor alban och ett livligt dansgolv. ännu senare på natten, på ett annat ställe vid namn araf, gjorde jag ett seriöst försök att lära mig dansa på turkiskt vis med blandat resultat. till sist provade vi på en turkisk delikatess, bestående av friterade musslor med vitlökssås och baguette. grymt att käka inpå småtimmarna.

galata tornet och mystiske nedim

jaha, då var första veckan med föreläsningar klar. jag kan lugnt påstå att jag kommer ha endel att göra under terminen (då jag läser sex kurser parallellt). samtidigt har jag inte varit såhär sugen på att plugga på länge. nästan allt jag läser verkar intressant, det är inspirerande att välja kurser själv, och mina veckodagar varierar mycket. våran granne nedim fortsätter förresten att vara överdrivet trevlig, speciellt mot mig. senast i onsdags kom han med två bitar tårta och en ring till mig (!). han ville att vi skulle komma med upp till honom, kolla på champions league och dricka te. jag backade då jag kände att det skulle bli lite för mycket, försökte markera att jag inte är intresserad. men axel följde med upp dagen efter på lite te (och köttpannaka till axels förskräckelse). det visar sig då att nedim själv är singel och inte alls har någon egen familj som vi trott, men bor där tillsammans med sin brorsas familj (han har åtta ungar). mycket märkligt alltihopa. våran granne blir bara märkligare för var dag. apropå nåt helt annat, har jag hört berättas att man håller på att bygga ut metron här i istanbul, vilket man sysslat i tio år. det blir hela tiden förseningar med utbyggnaden. nu senast hade man hittar sex bysantinska skepp under utgrävningarna (!) vilket kommer fördröja det hela ytterligare. det e konstigt vad man hittar när man gräver. bilden ovan föreställer galatatornet på kvällstid, det ligger ca 3 min promenadtid ifrån våran lägenhet. tidigare var det ett vakttorn, nuförtiden är det en pub i toppen av tornet.

kackig bil och taskiga hus

som komplement till alla romantiska bilder på hus och dylikt ifrån istanbul ger jag er denna guldmelerade bil med fyra punkteringar som stod utanför ett av våra campus häromdan. detta är en annan sida av stan, som inte är lika vacker. kvalitén på husen är varierande även den (det förstod ni säkert då ni såg på nyheterna idag). detta har jag fått reda på beror på att det inte förekommer någon direkt form av kontroll av nya byggnader. det resulterar i att folk bygger egna hus utan arkitekt, för att få det billigare och kommer undan med det. det finns hela områden utanför stan där endast denna typ av hus förekommer, där mest nya inflyttade bor. på så vis har man inte heller någon direkt bostadsbrist, men däremot finns det hus som ibland bara faller sönder.

elräkningen kommer med grannen

jag sitter i detta rum och skriver, det funkar som allrum där man kan hänga, äta och göra grejer på internet. mest troligt kommer en till person att flytta in i lägenheten, då kommer vi att dela upp rummet i två (som fortsätter till höger) med nån slags gardin eller skärm. alldelens nyss ringde grannen på, det var elräkningen som kommit. vi har typ ingen brevlåda så det är våra grannar (som tydligen är hemma hela dagarna) som tar hand om dessa. de knackar dörr och delar ut dem istället för brevbäraren. det funkar det med, konstigt nog. vi hade inflyttnignsfest i lördags förresten, det var lyckat. vi hade bjudit in de vi lärt känna än så länge, vilket såklart är mest erasmus människor, men även lite annat folk. vi gick ut på två pubar efteråt, det finns ju rätt många, så det är bara att gå vidare om man så önskar. allt ligger ju högt upp i den här stan, man har byggt på höjden helt enkelt. så när vi skulle in på den andra klubben var vi tvugna att åka hiss till den fjärde våningen. aningen pampig utsikt måste man säga, och riktig turkisk musik. inte illa.

det här är utsikten ifrån mitt vardagsrumsfönster. det är både en moské och en kyrka som ni ser. det betyder att vi hör böneutroparen sjunga fem ggr om dagen, vilket (än så länge) bara är stämmningsfullt och fint. det är tydligen förbjudet att ha en bandspelare i toppen, utan imamen måste själv sjunga bönen i högtalaren. detta resulterar i, som ni kanske förstår, olika vacker sång beroende på vem det är som sjunger. kyrkan gör mindre väsen ifrån sig, den ringer ibland på helgen men annars står den mest där bara.

bio med paus

efter tre dagars registrering på universitetet är jag tillsist klar att börja på måndag. det är mkt viktigt här med underskrifter och stämplar och dyl, vilket komplicerar det hela en aning. jag har sprungit runt som en tok mellan lärare för att få deras godkännande och signaturer av min ansökan, men nu e det klart iaf. jag och axel var på bio igår förresten, för hela 35 kr, och såg nån amerikansk rulle som hette "breaking and entering" (läs mer om den på http://imdb.com/title/tt0443456/). den var juste, men mest var det soft att gå på bio liksom. de kör med paus här mitt i filmen, för att folk ska få röka vilket man gör hur mkt som helst. så igår var det tequilareklamavbrott mitt i filmen, på en övronbedövande volym. mkt märkligt. i övrigt fryser vi endel här hemma i lägenheten (kanske det kan vara till tröst för umeåborna). uppvämning kostar en bra slant har vi hört, så vi snålar så gott vi kan och hoppas att den varmare våren är i antågande. än så länge är det visserligen ganska varmt, men vissa dagar som igår tex var lite kyligare. det hjälper inte att lägenheten är sjukt stor (har säkert nämnt det redan men mer än 80 kv gissar jag). nåja jag ska inte klaga. bilden ovan är en som jag tog nere vid kajen ett par dagar sen, tyckte silhuetten av staden var värd att visas.

taksim parken och gott turkiskt te

merhaba. här är en bild ifrån taksim parken, en av de största parkerna i centrum. den e rätt juste tycker jag (bortsett från att den större delen består av asfalt). när man sitter på en av alla bänkar som finns där runtomkring kommer alltid en gubbe rullandes på en vagn med en stor tepanna som han säljer te ifrån. te är nämligen något man dricker stora mängder av i denna stad. kaffe, som jag inbillade mig var den populäraste drycken, dricker man mest i pulverform till min stora besvikelse. tex igår då vi skrev på kontraktet för våran lägenhet, som förövrigt var en rätt komplicerad procedur, så serverades det starkt turkiskt te och socker i små fina glas. mycket gott och trevligt må jag säga.

jag tycker parken är ett bra bland många ställen, att ta en paus på då allt annat runtomkring är så nedrans intensivt. staden har en intensiv puls och människor finns det överallt hela tiden, speciellt i denna delen av stan. lägenheten är en annan sådan resort, en riktig oas. här kan man lugna ner sig lite och känna sig som hemma. den som tvekar på att komma och hälsa på oss, behöver inte längre göra det. plats finns det gott om, och saker att uppleva saknas inte heller. om ni vill se andra bilder kan ni kolla in axels blogg på resedagboken.se, sök där efter axel blomquist (eller hans nickname axelaxel).

en trea ı centrum

sa nu har man borjat pa unıversıtetet och hıttat en lagenhet. antlıgen! en trea ı beyoğlu ı gammal stıl (tragolv och hogt ı tak). vı hade en mınst sagt bızarr upplevelse nar vı kom tıll lagenheten ıgar kvall, bade elekrıcıteten och varmvattnet funkade ınte. den hıspıga hyresvardınnan molly fattade ıngentıng, tack vare att varan overtrevlıga granne Nedım kom ner och rıngde sın brorsa fıxade sıg allt. detta medans varan hyresvardınna satt och kedjerokte ı varat vardagsrum och ojade sıg over hur mkt det skulle kosta. Nedım blev verklıgen mınst sagt flırtıg nar han fattade att jag och axel ınte var ıhop (vı snackar en 45 arıg kort gubbe som bor ovan oss med sın famılj). fost nar ytterlıgare en turkısk elektrıker kom tıll lagenheten och korde ıvag honom gıck han. ınnan han drog passade han pa att vısa mıg hur koket och tvattmaskınen fungerar, det var tydlıgt att han tyckte att dessa var mına uppgıfter. unıversıtetet ar mkt byrakatıskt an sa lange, mkt blanketter hıt och dıt. men det ger ett bra ıntryck, specıellt lararna. ınte sa konstıgt da det ar varsta elıtskolan.

konstig demonstration

har kollat på lägenheter idag, hela fyra stycken faktiskt. just nu lutar det åt en trea centralt nära istikal caddesi (alltså nära centrum och taksim square) inom pendling avstånd till universitetet. det var en slump att vi ringde det numret, hittade en pytteliten annons på en internet sida där det stod knapphändig info om hur den skulle vara. det vi fastnade för var att det var relativt billigt för en så stor trea med internet mitt i smeten. det är enligt mig helt klart bäst hitills, axel fastnade dock för en annan lägenhet vi stötte på genom en mäklarfirma. den hade motsvarande möbler ifrån en svensk herrgård ( dvs pampiga vitrinskåp och soffor med tassar) , och låg högt upp med fin utsikt. men i övrigt var den rätt sunkig, enligt mig då alltså. vi stötte på en rolig men rätt hispig svensk oxå på den där mäklarfirman, det var verkligen otippat. vi hängde tillsammans ett tag på eftermiddagen och kollade runt på lite olika lägenheter, han dissade dem alla ganska hårt och hade tokhöga förväntingar, vi var lite mer förstående och var inte lika hårda mot stackars mäklaren. svensken var konsult på turkcell och bodde för närvarande på hotell och hade gjort det ett par veckor(han var nog ganska rik alltså). mitt på taksim square var det en demonstration bestående av ett 30 tal kvinnor i vita slöjor som inte sa ett ord utan visade plakat, samt ett 90 tal kravallpoliser med tårgas och hela baletten. de stod som i en cirkel runtom dem och verkade förhindra att de rörde på sig. det var en rätt märklig upplevelse. jag vet inte vad den egentligen handlade om, men det verkade vara nån form av kvinnorätts rörelse som demostrerade. ikväll ska vi träffa jannah, en tjej som är kompis till en vän hemifrån, och dricka lite öl tror jag. ska bli kul att utforska nattlivet oxå.

gubbar med mustasch

nu har jag bokat rum på mavi guesthouse för hela 66 kronor natten till mig och axel (budget variant förstås, mixad sovsal med sex personer) . måste erkänna att det känns bra att veta att man kommer ha nånstans att sova i början. och stället såg faktiskt rätt ok ut enligt de bilder som var utlagda på hemsidan. bilden på foajén bestod av två gubbar med mustasch som drack bira och spelade backgammon, bara det liksom. det räcker för mig. utöver det låg stället centralt och det skadar ju inte. fick dessutom mina csn pengar nu i helgen, de kan vara bra att ha. jag fick allt i en klumpsumma dessutom (ni kan ju räkna ut själva vad det blir). det kändes fan som jag vunnit på lotto eller nåt. efter ett tag sjönk det in att de ska räcka ett bra tag framöver, men känslan av att vara rik kvarstår.